Mjölkstockning: vad som orsakar den, och vad som inte gör det

Mjölkstockning börjar med att mjölken inte töms ur en del av bröstet. Vävnaden omkring svullnar, bröstet blir hårt och ömt och ibland rött. Går det vidare till inflammation kallas det mastit, och då kommer ofta feber. Vanligt är det: i en prospektiv studie där 1 075 ammande kvinnor följdes i sex månader efter födseln fick 20 procent mastit, med ett konfidensintervall på 18 till 22 procent.

De svenska vårdkällorna är eniga om vad som ligger bakom. 1177, uppdaterad i juni 2026, anger fem orsaker: barnet har ett för litet tag om bröstet, amningen har blivit mer oregelbunden än förut, utdrivningsreflexen hålls tillbaka, amningshjälpmedel som inte fungerar som de ska, och en behå som sitter för hårt. Rikshandboken i barnhälsovård, som vänder sig till personalen, lägger till klämd eller snedsugen bröstvårta, sprickor och sår som öppnar för infektion, ändrat amningsmönster, tidig introduktion av ersättning och mekaniskt tryck mot bröstet.

I samma studie som mätte förekomsten var det tidigare mastit som gav den tydligaste förhöjda risken, tillsammans med blockerad mjölkgång, riskkvot 2,43, och att alltid börja med det andra bröstet vid varje amning, 2,28. Spruckna bröstvårtor gav 1,44 och krämer på vårtorna 1,83. Den australiska CASTLE-studien lägger till skadad bröstvårta, överproduktion av mjölk, amningsnapp och förekomst av stafylokocker på bröstvårtan eller i mjölken.

Kyla och drag hör inte hit, trots att föreställningen är seglivad. Varken 1177 eller Rikshandboken nämner temperatur bland orsakerna, och kyla förekommer inte som riskfaktor i studierna. Ingen har däremot prövat frågan i en studie och vederlagt den. Den har bara aldrig visat sig i det som faktiskt har mätts. Kyla finns däremot i sammanhanget som lindring. 1177 skriver att kyla kan dämpa svullnaden och lindra om det gör ont.

Råden om vad man ska göra har ändrat riktning. Academy of Breastfeeding Medicine skrev 2022 om hela området till ett inflammationsspektrum, där bakgrunden oftare är överproduktion och en rubbad bakterieflora i bröstet än mjölk som står och blir dålig. Med den förklaringen är hård massage och att tömma bröstet så mycket som möjligt inte längre logiska åtgärder, utan sådant som kan öka svullnaden och driva på produktionen. Svenska källor har följt med: 1177 skriver numera att man ska undvika att trycka och massera bröstet eftersom det kan göra besvären värre, och Rikshandboken talar om en lätt strykning med handflatan, inte om att jobba upp knutar.

Protokollet har mött invändningar. En genomgång i International Breastfeeding Journal 2023 menar att det leder till överbehandling, att det återger studier felaktigt, och att flera av råden, som lymfdränerande massage och lecitin, saknar underlag. Den gamla hårdhänta linjen har alltså tappat sitt stöd, men den nya är inte oemotsagd heller.