Förlossningsdepression: 10 000 kvinnor om året, och det som faktiskt hjälper
Mamma-till-mamma-stöd per telefon: 14 procent deprimerade mot 25 procent i kontrollgruppen
Mellan 8 och 15 procent av alla nyblivna mammor i Sverige får en depression efter förlossningen, omkring 10 000 kvinnor varje år. Det som mätbart förebygger den är varken en broschyr eller en gruppträff, utan en människa som hör av sig igen och igen.
SBU anger att postpartumdepression drabbar mellan 8 och 15 procent av alla nyblivna mammor i Sverige under de första månaderna, ungefär 10 000 kvinnor per år. Sverige letar efter den med ett formulär. EPDS erbjuds på BVC när barnet är sex till åtta veckor, och 12 poäng eller mer är tecken på att en noggrannare bedömning behövs. Den andra föräldern får formuläret bara vid tecken på att något inte står rätt till, och det har dessutom sämre träffsäkerhet för pappor, så deras mående fångas knappt upp alls. De första dagarnas gråtmildhet är något annat, vanlig och övergående. En depression sitter kvar i veckor och tar tag i allt.
SBU har också gått igenom vad som förebygger den. Genomgången pekar ut individanpassade hembesök av vårdpersonal, som sänkte risken med omkring 40 procent, telefonstöd från lekmän, som var ungefär lika bra, och interpersonell terapi. Gruppterapi visade ingen förebyggande effekt, och insatser till kvinnor som redan hade symtom fungerade bättre än insatser till alla. Tydligast är Dennis och kollegors lottade försök från 2009 med 701 kvinnor som hade förhöjd risk. De som fick regelbundet telefonstöd av en volontär som själv haft och tagit sig ur en förlossningsdepression låg efter tolv veckor på 14 procent över EPDS-gränsen, mot 25 procent i kontrollgruppen. Ungefär var nionde kvinna som fick stödet slapp alltså depressionen.
Den siffran är obekväm för hur vården är byggd. Det som hjälpte var inte en specialist, det var en annan mamma som ringde. Samtidigt ska det sägas rakt: förebyggande stöd är inte behandling och ersätter den inte. När depressionen väl är där visar Cochranes sammanställning av nio studier och 956 kvinnor att psykologiska och psykosociala insatser minskar symtomen, med interpersonell terapi som det som står starkast. Underlaget för att peka ut KBT som standardbehandling just vid depression efter förlossning är svagare än det brukar låta, och som förebyggande insats har KBT inte visat effekt alls. Det gör inte KBT till fel val för dig. Det gör bara att ingen har rätt att säga att svaret är självklart.
8-15%
av nyblivna mammor i Sverige
~10 000
kvinnor per år
14% mot 25%
deprimerade med stöd från en annan mamma
Varför det spelar roll
Du behöver inte vara sämst i rummet för att få hjälp, och du behöver inte vänta på att ett formulär ska hitta dig vid sex veckor. Det som är mätt att fungera är enkelt och mänskligt: någon som hör av sig, om och om igen, och som varit där själv. Be om det, och be om uppföljning om screeningen kom vid fel tid för dig.
Det här är ett fynd ur forskningsbiblioteket bakom Ljusmor. Allt går att spåra till en studie, ett dataset eller en systematisk översikt.