Fosterutdrivningsreflexen
Får förlossningen vara ostörd tar kroppen ofta över själv i slutet, med ofrivilliga utdrivningsvärkar som föder barnet nästan utan medveten krystning
När en förlossning får vara ostörd kan slutet komma med plötsliga, mäktiga värkar som pressar ut barnet nästan utan att du medvetet krystar. Det kallas fosterutdrivningsreflexen. Den drivs av den sista oxytocintoppen och en adrenalinkick, och barnet svarar med en egen skyddande adrenalinkick i födelseögonblicket.
Ibland händer det att en förlossning som fått vara ifred plötsligt växlar upp i slutet. Värkarna blir korta, kraftfulla och helt ofrivilliga, och barnet är ute på några få sådana, utan att kvinnan medvetet behöver krysta. Läkaren Michel Odent gav fenomenet namnet fosterutdrivningsreflexen, och byggde på barnmorskeforskaren Niles Newtons försök på möss på 1960-talet, där en störd eller iakttagen mus fick en långsammare och svårare födsel än en som fick vara ostörd i sitt bo.
Bakom reflexen ligger kroppens egen hormonregi. Oxytocinet, samma hormon som driver hela förlossningen, når sina högsta nivåer allra sist, precis före födseln (Uvnäs-Moberg med flera, 2019). Till det kommer en kort kick av adrenalin, den plötsliga vakenhet många beskriver strax innan barnet kommer, som ger de sista värkarna extra kraft. Barnet svarar med en egen, mycket stor adrenalinkick i själva födelseögonblicket. Den är inte skadlig utan skyddande: den hjälper lungorna att tömmas på fostervatten och börja andas, skyddar hjärnan och gör barnet klarvaket för det första mötet (Lagercrantz och Slotkin, 1986).
Det ärliga är att fosterutdrivningsreflexen bygger på fysiologi och klinisk erfarenhet, inte på lottade studier. Man kan inte lotta kvinnor till att känna sig ostörda eller inte, så den här bilden är hur en ostörd födsel kan fungera, inte en garanti för hur din blir. Men den säger något viktigt: krystningen är i grunden något kroppen kan, inte bara något du gör.
ofrivillig
kroppen krystar, du behöver inte tvinga
sista oxytocintoppen
starkast precis före födseln
barnets adrenalin
en skyddande kick i födelseögonblicket (Lagercrantz)
Varför det spelar roll
Om du någonsin hört att du måste lära dig att krysta rätt, så är det värt att veta att kroppen ofta kan det själv. När den får vara ifred kan den ta över och göra jobbet åt dig. Det tar en del av prestationen ur krystningen: din uppgift är inte att prestera, utan att låta det hända.
Det här är ett fynd ur forskningsbiblioteket bakom Ljusmor. Allt går att spåra till en studie, ett dataset eller en systematisk översikt.