SWEPIS (2019): studien som vägde om praxis, och kritiken mot den
Det livräddande fyndet var ett sekundärt utfall med sex dödsfall, i en studie som stoppades vid 28 procent av planerad storlek
SWEPIS är den svenska studie som fick vården att börja erbjuda igångsättning vid vecka 41. Den visade noll perinatala dödsfall i induktionsgruppen mot sex i avvaktagruppen. Men studien stoppades tidigt, dess primära utfall visade ingen skillnad, och kritiker menar att slutsatsen vilar på för lite.
SWEPIS (BMJ, 2019) lottade 2 762 svenska kvinnor till igångsättning vid vecka 41 eller till att avvakta med igångsättning vid vecka 42. Studien stoppades i förtid. I induktionsgruppen dog inget barn (0 av 1 381), i avvaktagruppen sex (0,4 procent, 6 av 1 379), fem dödfödda och ett som dog kort efter födseln. Det fyndet fick flera regioner att börja erbjuda igångsättning senast vecka 41, och svensk praxis ligger där i dag.
Men siffran tål att synas i sömmarna. Det livräddande resultatet var ett sekundärt utfall. Studiens primära, planerade utfall, ett samlat mått på allvarlig påverkan hos barnet, visade ingen skillnad mellan grupperna (2,4 mot 2,2 procent). Studien stoppades efter bara 2 762 av planerade drygt 10 000 kvinnor, alltså vid 28 procent, vilket gör hela resultatet känsligt för slumpen i ett litet antal dödsfall.
Den tyngsta invändningen kom i Läkartidningen (2020). Bara kvinnor i Region Stockholm undersöktes rutinmässigt med ultraljud före lottningen, och inget av dödsfallen inträffade i Stockholm. Dödligheten i avvaktagruppen var dessutom förvånansvärt hög jämfört med riket i stort. Kritikernas poäng: det studien kanske visar är att bristande övervakning sent i graviditeten är farligt, inte att varje kvinna behöver sättas igång vid vecka 41. Två regioner ändrade sina rutiner innan forskningen var färdiggranskad, vilket kommentatorerna kallade överilat.
0 mot 6
perinatala dödsfall (induktion mot avvakta)
Ingen
skillnad i det primära utfallet
28%
av planerad storlek när studien stoppades
Varför det spelar roll
SWEPIS används för att motivera att fler sätts igång. Den är värd att ta på allvar, men den är inte det avgjorda bevis den ibland framställs som. En studie som vänder praxis bör tåla att läsas hela vägen, inte bara i rubriken.
Det här är ett fynd ur forskningsbiblioteket bakom Ljusmor. Allt går att spåra till en studie, ett dataset eller en systematisk översikt.