Missfall och kromosomer: den ena risken som faktiskt följer åldern

Av allt som sägs om graviditet efter 40 är det här den delen som håller för granskning. En stor norsk registerstudie (Magnus med flera, BMJ 2019) följde alla registrerade graviditeter i landet under fem år. Risken för missfall var som lägst vid 27 års ålder, 9,5 procent, och steg sedan stadigt: 16,7 procent vid 35 till 39 år, 32,2 procent vid 40 till 44 år och 53,6 procent vid 45 år och äldre. En äldre dansk studie (Nybo Andersen, BMJ 2000) landade högre i de översta åldrarna, upp mot 75 procent vid 45 plus, vilket i sig säger något: siffrorna är inte en enda sanning utan beror på population och hur tidigt en graviditet upptäcks.

Kromosomavvikelser följer samma linje. Risken att föda ett barn med Downs syndrom är omkring 1 på 1300 vid 25 år, 1 på 365 vid 35 år och 1 på 30 vid 45 år. Svenska Läkartidningen anger ungefär 1 på 100 vid 40 år. Det beror på äggens ålder, och det är den mekanism som ingen livsstil helt kommer runt.

Men läs de absoluta talen innan oron tar över. Att var tredje graviditet vid 40 till 44 slutar i missfall betyder att två av tre inte gör det. En kromosomrisk på 1 på 100 vid 40 år betyder att omkring 99 av 100 foster inte har trisomi 21. Och till skillnad från mycket annat går det här att undersöka tidigt. Men var noga med vad undersökningarna faktiskt ger: KUB i vecka 11 till 14 och NIPT från vecka 10 är sannolikhetsbedömningar, inte svar. De säger hur trolig en avvikelse är, inte om fostret har den. Ett säkert besked kräver ett fostervattenprov eller ett moderkaksprov, de diagnostiska proverna. Den skillnaden är din att känna till, för den avgör vad ett provsvar egentligen betyder och vilket nästa steg som är ditt att välja.